onsdag 9 april 2014

Stora FP-framgångar i Regeringens ekonomiska vårproposition 2014!

Mindre barngrupper i och stärkt inspektion av förskolan
Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen 2015-2017 på att öka kvaliteten i förskolan. Medlen ska gå till att stärka Skolinspektionens verksamhet och göra det möjligt att inspektera inte bara kommuner, utan också förskolor på plats, till att höja kompetens hos förskollärare och förskolechefer samt till att få mer personal i förskolan.

Mindre klasser genom Lågstadielyftet Lågstadiet lägger grunden för elevens framgång under resten av skoltiden och därför ska lågstadieeleverna få mer tid med skickliga lärare. Lågstadielyftet innebär 2 miljarder kronor per år till skolorna för att höja kvaliteten på undervisningen i lågstadiet (inklusive förskoleklassen). Skolorna får möjlighet att använda statsbidraget för att exempelvis minska storleken på klasserna, ha fler lärare i klassrummet, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Hur det ska användas bestäms av kommunen/friskolan. Dessutom ska fler lågstadielärare utbildas.

Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder Tidiga insatser är avgörande för att fler elever ska lyckas i skolan. Grundskolan ska bli tioårig och skolstart vid sex års ålder ska införas, genom att förskoleklassen inte bara blir obligatorisk utan en ny årskurs 1 i ett fyraårigt lågstadium i grundskolan. Med ett fyraårigt lågstadium kan fler elever nå kunskapskraven. Reformen, t.ex. de utökade rättigheter som följer av att förskoleklassen blir en del av grundskolan, beräknas kosta ca 1,4 miljarder kronor per år. Det ska kunna införas läsåret 2017/18.

Mer stöd till elever som behöver det Kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda elever både läxhjälp och sommarskola framöver. Alla elever har inte tillgång till stöd och hjälp hemifrån, men skolan måste se till att alla elever, oavsett bakgrund, får det stöd de behöver. Kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda elever både läxhjälp och sommarskola framöver. och för detta föreslås 500 miljoner kronor per år. Dessutom ska fler speciallärare utbildas för att fler elever ska kunna få stöd i skolan.
Betyg och bedömning Betyg ska införas i årskurs 4 läsåret 2016/17. Svenska elever får fortfarande betyg relativt sent medan många länder i Västeuropa ger betyg redan i lågstadiet. Betyg innebär tydlig information till elever och föräldrar och för att fler elever ska nå kunskapsmålen behövs det bättre uppföljning av elevernas kunskaper för att skolan sen ska sätta in rätt stöd och stimulans. Det ska också finnas kunskapsmål i läsning för årskurs 1 och nationella prov ska delvis rättas centralt och digitaliseras.

Nyanlända och utrikesfödda elever Nyckeln till att lyckas i skolan är goda kunskaper i svenska. Det gäller inte minst elever som är nyanlända och andra elever med utländsk bakgrund. Flera förslag handlar om dessa elever, bl.a. ska nyanlända elever under de första fyra åren få totalt ca 400 fler lektioner i svenska.

Matematik och NO Grundläggande kunskaper i matematik behöver alla i vardagen och matematikkunskaper är en förutsättning för många högskoleutbildningar. För att förbättra resultaten i matematik har Regeringen har utökat undervisningstiden i matematik med en timme i veckan i lågstadiet. Regeringen har också presenterat en motsvarande utökning i mellanstadiet fr.o.m. 2016/17 och nu presenteras aviseras en liknande utökning för högstadiet, även det fr.o.m. 2016/17. Fler lärare i matematik, NO-ämnen och teknik ska utbildas också.

10 000 fler platser i högskolan För att möta ett framtida behov av fler lärare och förskollärare kommer lärar- och förskollärarutbildningarna att byggas ut. Regeringen gör även satsningar för att möta framtida behov av specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Utbyggnaden kommer ske successivt med mer resurser till universitet och högskolor från 2015. År 2018 motsvarar detta mer än 10 000 fler utbildningsplatser.

#utbpol #val14 #våp14
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar